En ELDKVARN i uka
Uke 28-2003:

ge mig en enkel biljett till vägen av minnen
genom boken vi skrev för månen och vinden
jag har älskat och fallit, rest mig och gått
det här livet på vägen blev min arvelott
jag låna' på hjärtat för bröd och för sånger
jag var fri att gå, men mitt hjärta var fånget

outsider.... outsider...

minns du nätterna i väntan på solen
i en stad vid vägen, nånstans på jorden
längs motala strömmar, längs promenaden
vi gick under träden med natten mot dagen
vi växte upp under gatuljusen
medan tidningsbuden gick mellan husen

outsider.... i väntan på solen...
outsider, vi var unga och det var länge sen
oh, outsider
ditt hjärta gick sin väg, jag gick min,
låt oss gå tillsammans vägen hem
oh, outsider

Plura er igjen tilbake i fortiden, i en av sine mange reiser tilbake i tiden, "till vägen av minnen". Han tar oss med til "Motala Strömmar", som er navnet på vassdraget gjennom hjembyen Norrköping, der vi hører om promenaden og havnen. Det er ikke godt å vite hvem du-personen betegner i denne sangen. Det kan være en konkret person fra Pluras fortid, men det kan like gjerne være et bilde på alle han kjente, og som han forlot til fordel for sin livsoppgave: Å reise rundt og synge sanger. 

Plura framstiller seg selv som en outsider i denne sangen, en som bare måtte følge sin egen vei selv om det betød atskillelse fra venner og forbindelser. Det er et uttrykk for offerviljen hos jeg-personen vi finner her: "Jag låna' på hjärtat för bröd och för sånger". Han må ha følt seg lokket og dratt i sitt indre mot noe annet enn det han fant hos dem han vokste opp med og som foretrakk tryggheten i hjembyen. Han ønsker seg tilbake - "låt oss gå tilsammans vägen hem" - men han blir værende i sin situasjon på siden av alle andre med sine sanger og sitt kall. 

Outsider er dypest sett en sang om ensomheten hos den som ikke klarer å følge strømmen, men som opplever en trang til å gå sin egen vei. Vi vet at Plura har gjort det hele livet, og ikke så rent få av sangene hans handler nettopp om dette. Sangen vi har valgt denne uka, gir et kort tidsbilde fra ungdomstiden, og den inneholder kanskje en spinkel beklagelse overfor alle han forlot. "Jag var fri att gå, men hjärtat var fånget..." - Vi anbefaler et par gangers konsentrert lytting til denne finstemte låten, et dikt om ettertanke, tilbakeblikk og forklaring på hvorfor livet ble levd slik det ble, "...i väntan på solen..."

Askim, 27.06.03
Vennlig hilsen
Elin og Vidar Olaussen