En ELDKVARN i uka
Uke 32-2003:

Jag står här framför spegeln och undrar vem jag är
Det är alltid nåt som fattas mitt hjärta eller själ

Jag lämnade min hemstad nyårsnatten -67
En vinternatt i Norrland tog jag tåget söderut
Söderut, långt bort och söderut.

Ref.:
Mil efter mil, längre och längre bort
Jag reste med mitt hjärta söderut och längre bort.

Dette er sangen som Plura skrev ikke bare til Totta Näslunds 2. soloalbum, men til Totta selv. Torsten "Totta" Näslund kommer fra Örnsköldsvik i Västernorrland og er altså selv en person som "tog tåget söderut". Som vi nevnte i "En ELDKVARN i uka" i uke 11, består CDen "Totta 2" av 19 spor som utgjør en sangsyklus om en av samfunnets tapere, Johnny Guppet. I tillegg til 2 låter av Plura, en låt av Mikael Wiehe og en hel rekke låter av Dan Hylander, byr plata også på Tottas opprinnelige versjon av Magnus Johanssons "Eld", som Johansson senere sang på sin egen CD "Simplistico" i duett med Plura!!!

Men denne uka gjelder det altså reisen sørover og jeg-personens opplevelser i den forbindelse. I refrenget forstår vi at hensikten med å reise ikke bare er å komme lenger sør, men framfor alt å komme "längre och längre bort". Vi tar med oss neste del av denne episke teksten for å høre mer om hva som hendte der sørpå:

Jag har sjungit för dom rika, jag har sjungit för dom små
Jag sjöng på alla fyra när jag inte kunde stå.

Jag älskade dom fula och jag föll med dom vackra
Jag rör mig som en orm långsamt och sakta
söderut, långt bort och söderut.

Ref.:
Mil efter mil, längre och längre bort
Jag spelade mitt hjärta söderut och längre bort.

Her gjøres det som tydelig som det kan få blitt: Sangens jeg-person lever av å synge, om nødvendig stående på alle fire... Livet der sør ble tydeligvis levd blant alle slags mennesker og i de forskjelligste miljøer, men driften etter å være på vei bort slapp aldri taket. Innsatsen var stor, hører vi i denne nye varianten av refrenget: "Jag spelade mitt hjärta..." Tekstens historie fortsetter på denne måten: 

Taket föll in här i huset, människor är tåg som har gått.
Jag är på andra sidan ruset, borta, långt bort...
och ännu längre bort.

Nu står jag här i fönstret med cigaretten i min hand
Jag är långt ute i mörkret på väg till ett annat land

Det finns ingenting att säga, ingenting att lägga till
Gud gjorde världen första dagen i april.
Söderut, långt bort och söderut.

Ref.:
Mil efter mil, längre och längre bort
Djävulen har mitt hjärta söderut och längre bort.

Flukten fortsetter. Idet ordet "ruset" brukes, forstår vi at reisen sørover ikke bare foregikk med tog; som i så mye annen poesi er en reise et symbol for så mangt... - Det som griper oss, er at jeg-personen selv opplever at han ikke kommer noe særlig av gårde. Forflyttingen fører ikke til den endringen han søker. Han står fortsatt foran et speil eller et vindu og undrer på hvor han skal ta veien herfra. Kanskje var målsettingen om å komme bort for utydelig. En målsetting om hvor han ville havne ville kanskje vært nyttigere?

At dette er blitt Pluras sang til Totta går fram av siste vers: "Gud gjorde världen första dagen i april." Etter hva Plura uttalte i et TV-intervju da "Brott lönar sig alltid" ble utgitt, er Totta Näslund født nettopp 1. april... og Plura påsto at han ikke visste det på forhånd... Denne underfundige tilfeldigheten lar vi bli stående som Pluras egen gåtefulle uttalelse om denne finstemte balladen. Vi merker oss i siste linje hva som driver den mislykkede og stadig flyktende jeg-personen i teksten, der reisen er blitt som en besettelse: "Djävulen har mitt hjärta söderut och längre bort...."

Askim, 03.08.03
Vennlig hilsen
Elin og Vidar Olaussen