En ELDKVARN i uka
Uke 12-2003:

Jag lärde mig krypa jag lärde mig gå
Jag föll ibland sen kunde jag stå.
Jag såg hundra gator och tusen ljus
Mina fötter snubblade in i ett hus.

In genom dörren, in i dimman
Klockan var tolv, jag stod på bordet.
Det var något som slog mig, någon som tog mig
Sen den kvällen har jag en kung i blodet.
Kung i blodet.

- - -

Jag tog mitt fall till högsta ort
Vad är mitt brott, vad har jag gjort.
Domarn slog sin hand i bordet
Han sa det finns ingen bot, du har en kung i blodet.
Kung i blodet.

På samme måten som i forrige ukes Kaviar från paradiset finner vi i denne teksten en særpreget, egenrådig og ekstrem person. Han er av den typen som vi på norsk sier tar'n helt ut, altså har en atferd som går helt på egne premisser. Han finner seg ikke i å bli dominert eller dirigert, han må få beholde retten til selv å velge sine handlinger for å være sikker på å oppleve eller yte det aller beste.

Den kung som denne personen bærer i blodet, er en eneveldig, udemokratisk konge, en regent som styrer kun seg selv uten hensyn til omgivelsenes regler og forventninger.

Det interessante i denne teksten finner vi i andre vers ovenfor: Her finner vi beskrivelsen av en helt konkret, tidfestet opplevelse der jeg-personen for første gang erkjente at han hadde en konge i blodet som krevde sin rett til den aller ypperste behandling. Vi hører om et gjennombrudd eller et omslag i personens liv: Han sto på bordet, hyllet og tilbedt av de som var til stede, og oppdaget at han bar på noe unikt, noe som ga ham rett til å handle fullstendig etter sine egne behov fra det øyeblikk av og for resten av livet.

Det er en ære å kjenne en konge. En enda større ære er det å bære på en. Sangens jeg-person - Plura! - har med hele sitt voksne liv vist sin kompromissløse forpliktelse overfor den diktatoren og kunstneren han bærer i sitt indre. Vi kan bare takke ham for denne egenskapen, samt alle hans glimrende sanger til Eldkvarn og andre svenske artister!

Askim, 16.03.03
Vennlig hilsen
Elin og Vidar Olaussen