En ELDKVARN i uka
Uke 22-2003:

Jag har tårar i ögonen
jag är fri, jag var blind
Jag sätter mig i bilen
och kör ut genom vår grind.

Jag kör genom sommaren
sommarens människor och djur
Bort från livet vi hade
det brinner upp i solens ljus

Jag kör genom mörkret
men jag ser allting klart
Jag kör dit kärleken tar mig
jag kommer aldrig mer tillbaks

Det finns inget att ångra
det fanns inget att lära
Ingen vet vad som händer
när två människor blir kära

Och den som tar en farlig väg
kommer aldrig mer tillbaks

Denne uka har vi hentet fram et av høydepunktene fra plata "Död stjärna". Det er bare første del av sangen vi har gjengitt ovenfor, men dette er det nødvendige og tilstrekkelige utsnittet vi trenger for å se tekstforfatteren og jeg-personens livsfilosofi satt ut i praktisk handling.

Det er kompromissløs kjærlighet som driver jeg-personen i denne sangen. Den innledes med en avskjed, et vemodig oppbrudd uten noen tung sorg. Stemningen i den lyse sommerkvelden (eller er det -dag???!) oppsluker minnene om det han reiser fra, og målet for ferden er gitt: "Jag kör dit kärleken tar mig." 

Noe har skjedd i personens liv, noe skjellsettende som krever endring. Denne endringen er han parat til å innføre, og han gjør det lett, som et resultat av en ytre nødvendighet. En ny kjærlighet driver ham, og han er nødt til å følge den. Hendelsene er skjebnebestemt; kjærligheten er et imperativ: "Ingen vet vad som händer när två människor blir kära." Hans vei er farlig, det innrømmer han, men refrenget inneholder også en advarsel: Den som følger dit kjærligheten leder ham, kommer aldri mer tilbake når han (eller hun, for den saks skyld) først har gitt seg av sted.

Dette er virkeliggjøringen av sanger som "Den som älskar måste ge sig av" og "I kväll stannar jag hos dig". Budskapet og den kompromissløse kjærlighetens filosofi er den samme. I "En farlig väg" gjør jeg-personen alvor av filosofien, og med denne sangen beskriver han hendelsen og de tanker som fyller sinnet idet det skjer. Denne sangen, tilsynelatende kort og enkel musikalsk sett, er uten tvil den mest sentrale på albumet "Död stjärna". Den viser på samme tid oppbruddet fra den "døde stjernen" og innledningen på livet med den nye kjærligheten. Men framfor alt er den et bevis på viljen til å la kjærligheten regjere slik Plura har beskrevet det så mange ganger tidligere.

Askim, 25.05.03
Vennlig hilsen
Elin og Vidar Olaussen