En ELDKVARN i uka
Uke 2-2003:
| Tittel: | Det gamla landet | Fra album: | "Karusellkvällar" (1989) |
| Tekst: | Plura Jonsson | Musikk: | Plura Jonsson |
| Annen informasjon: | I
innspillingen er Peter Lemarc med og synger, og Jesper
Lindberg spiller dobro. Sangen var tittelmelodi på Eldkvarns samle-CD fra 1997. |
||
På min väg genom
skogen till sjön
en mörk och dunkel januarimorgon
där i månens bleka sken, var det en fågel som sjöng
ifrån nära och långt borta på en gång.
I det gamla landet
som vi alla kommer från
älskling, fortsätt att spå mig i handen
älskling, håll om din förlorade son.
(- - -)
Älskling, låt oss
dröja kvar på stranden
låt oss stanna här i denna fjärran hamn
medan du läser om framtiden i handen
minns jag platser, människor och namn.
I det gamla landet
som vi alla kommer från
älskling, fortsätt att spå mig i handen
älskling, håll om din förlorade son.
Det er en naturskildring vi finner gjennom hele denne teksten, en opplevelse i "en mörk och dunkel januarimorgon", men ganske snart ser vi at beskrivelsen av landskapet, himmelen, skogen og sjøen er bilder på et forhold mellom to mennesker.
Du-personen leser framtiden i hånden mens den andre omtaler seg som en fortapt sønn. Kanskje forsøker Plura her å uttrykke et ønske om at dette forholdet skal vare; det er så godt, og han ber om at de skal "dröja kvar på stranden", et mulig bilde på at situasjonen må få bli værende slik den er.
Det gamle landet som omtales i både tittel og refreng, er ikke noe hjemland i geografisk forstand, men heller et bilde på fortiden "som vi alla kommer från", et historisk sett av erfaringer og opplevelser som vi alle drar med oss. I denne lille teksten settes det gamle landet som motstykke til den helt uvisse framtiden som leses i hånden og som man vil gjøre minst like god som det lykkelige øyeblikket man opplever her og nå. Slik kan det uttrykkes når lykken med en annen person er så stor at man ønsker at den ikke skal ta slutt...
Askim, 06.12.02
Vennlig hilsen
Elin og Vidar Olaussen