En ELDKVARN i uka
Uke 6-2003:

Dagen ligger kvar bland drömmarna i sängen.
Jag sitter på verandan och röker i regnet.
Genom ett öppet fönster blåser en ensam saxofon.
Det är som om du åter gick genom rummen
som du aldrig vart härifrån.

Du går runt i mitt huvud och gör dig populär.
Ända sen jag såg dig är jag smittad och kär.

Två hjärtan i samma regn,
du bär min ring på ena handen.
Två hjärtan i samma butelj
ligger bland stenarna på stranden.

"Två hjärtan" er utvilsomt en kjærlighetssang, men den har en helt spesiell vinkling. Først og fremst må vi merke oss at den er med på albumet "Limbo", som i sin helhet er viet død, avslutning og tomrommet mellom to tilstander. I "Två hjärtan" møter vi nettopp dette tomrommet.

Jeg-personen i teksten elsker den andre personen, den som det synges for. De to hører sammen, men likevel er det noe tvungent og ubehagelig over fellesskapet. Två hjärtan i samma butelj høres trangt og utrivelig ut, og fortsettelsen, ligger bland stenarna på stranden, får oss til å tenke på at flaska med de to hjertene når som helst kan bli knust mot steinene på stranden.

Genom ett öppet fönster blåser en ensam saxofon hører vi i første vers. Dette er en sang om begynnende ensomhet, kanskje særlig om ufrivillig ensomhet, ettersom kjærligheten ligger i bunnen av situasjonen, i det minste hos tekstens jeg-person. "Två hjärtan" er en sang om oppbrudd i kjærlighet, hentet fra den korte, ubestemmelige fasen da alt ser ut til å være som før enda begge parter vet at det er over. Det krever en kunstners innsikt å skrive en tekst fra en slik marginal tilstand, et slikt kjærlighetens limbo.

Askim, 02.02.03
Vennlig hilsen
Elin og Vidar Olaussen