En ELDKVARN i uka Uke 34-2001:
Mannen i den svarta hatten
Tekst: Plura Jonsson. Fra Legender ur den svarta hatten  (1991)

Vinden blåser i den svarta natten och plötsligt står jag i mörkret.
Jag vill inte ha kärlek eller guld min vän, jag är mannen i den svarta hatten.
Drick lite konjak, en droppe från Spanien, jag har allt du vill ha under kappan.
Den dyrbara ringen du ser på mitt finger blir din när du räcker mig handen.

Jag är mannen i den svartan hatten, du har aldrig sett mig förr.
Jag är mannen i den svarta hatten, nu kommer jag in genom dörr'n.

Denne underfundige visa fra det spanskinspirerte albumet Legender ur den svarta hatten stiller oss overfor gåter som vi vanskelig kan løse med visshet i sinnet. Først og fremst undrer vi oss over hvem mannen i den svarte hatten er; er det Plura selv - han har jo opptrådt i mange ulike hodeplagg gjennom tidene, bl.a. flosshatt - eller er det en annen, oppdiktet figur, en mystisk skikkelse som dukker opp i mørket?

Dette er muligens underordnet; mer viktig er det å se på hva denne hattkledde mannen vil. Han står der tydeligvis med et tilbud, men han er en fremmed og henvender seg til fremmede. Skal vi ta hans tilbud på alvor? Har han en ring å gi til den som rekker ham hånden?

Denne teksten er langt mer symbolsk enn mange av de andre Eldkvarn-sangene vi kjenner. Her taler Plura i gåter, men vi gjenkjenner elementer fra andre temaer han har berørt: Jag är mannen i den svarta hatten, jag reser från stad till stad.... - Her har vi vandreren, den rastløse, som har som lodd i livet alltid å dukke opp på nye steder til glede for et nytt publikum. Det siste verset innledes med bilder som kanskje setter oss på sporet: Nu är teatern låst och här är nyckeln, det blåser biljetter runt stan. - Showet er over, teateret eller konsertlokalet er stengt, og mannen i den svarte hatten er klar for nye byer. - Kan det være Plura selv som framstiller seg selv som en gåtefull, ensom skapning, rotløs og rastløs, men med verdifulle tilbud å framføre for den som er mottakelig?

Denne tolkningen er mulig, men på ingen måte sikker. Teksten er like mystisk som mannen i den svarte hatten selv er....

Askim, 28.08.01
Vidar Olaussen